Hoppa till innehåll

"De nya riktlinjerna sätter press på primärvården”

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom har lagt fokus på åtgärderna och inte utifrån ett yrkesperspektiv. – Nu gäller det att vi tar tag i dem och använder oss av riktlinjerna offensivt. Det här är en möjlighet för oss att komma in mer i primärvården, säger Birgitta Lundgren Pierre som varit FSAs representant i en expertgrupp inför framtagandet av riktlinjerna.

Text: Catharina B Tunestad
Källa: Socialstyrelsen

Den 16 mars kom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom - stöd för styrning och ledning. Dessa berör åtgärder inom hälso- och sjukvården för personer som lider av depression, ångestsyndrom och bipolär sjukdom. Samtidigt har en preliminär version av riktlinjer tagits fram för psykosociala insatser för personer med schizofreni. Dessa beräknas dock bli klara först till årsskiftet 2010/2011.

Tanken med de nationella riktlinjerna är att ge sjukvården bättre vägledning när det gäller behandling av psykiska sjukdomar och sjukdomstillstånd som depression och ångest. I dagsläget kan behandlingen se väldigt olika ut beroende på var i landet man bor och söker vård.

Förhoppningen med riktlinjerna är att patienten ska få den behandling som har den bästa nyttan för honom/henne själv – och till en rimlig kostnad.

Birgitta Lundgren Pierre, leg. arbetsterapeut, utvecklingssekreterare/FoU-samordnare vid Psykiatrin i Mölndal vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, ingick som FSAs representant i en expertgrupp inför framtagandet av de nationella riktlinjerna.

Gruppen leddes av Ingela Skärsäter, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska Akademien, där även en sjukgymnast, socionom och två sjuksköterskor ingick.

Birgitta Lundgren Pierres samlade bedömning av processen är överlag positiv.

– Ur ett patientperspektiv var det väldigt bra att flera professioner var representerade i referensgruppen. Det var ett nytt grepp att arbeta på det här viset i team som jag tycker var väldigt givande, säger hon och fortsätter:

– Om personer i ledande ställning inom hälso- och sjukvården läser och tar till sig riktlinjerna så kommer dessa att göra skillnad, det är jag övertygad om.

Framförallt tror hon att riktlinjerna kommer att sätta press på primärvården som främst möter den här patientgruppen.

Hon hade däremot gärna sett en tydligare definition i riktlinjerna när det gäller funktionsträning, strukturstödjande och aktivitetsbaserade åtgärder.

Birgitta Lundgren Pierres uppgift i referensgruppen har varit att granska artiklar i arbetsterapi som finns på området och som publicerats under de senaste åren när det gäller målgruppen. 

Hon fann många artiklar och studier om olika bedömningsinstrument, hur dessa fungerar och om arbetsterapeutens roll i stort, däremot få studier som beskriver effekten av olika åtgärder.

– Det är på åtgärderna som fokus ligger när det gäller riktlinjerna och inte utifrån ett yrkesperspektiv. Det kan vara viktigt att understryka då några kanske kommer att reagera på att arbetsterapi inte nämns explicit, säger Birgitta Lundgren Pierre.

Hon menar att man måste läsa riktlinjerna utifrån de drygt 200 åtgärder som föreslås.

– Det finns hur mycket som helst bland åtgärderna som är arbetsterapeutens självskrivna område, som exempelvis KBT-baserad intervention, självhjälpsgrupper, råd om egenvård och program för problemlösning, säger hon och tillägger:

– Nu gäller det att vi tar tag i dessa och använder oss av riktlinjerna offensivt samtidigt som vi utvecklar de delar som kan bli bättre.

– Det här är ett utmärkt sätt för oss arbetsterapeuter att komma in i primärvården mer och att stärka vår ställning inom specialistpsykiatrin, säger hon.

Fotnot: De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom omfattar inte psykosociala insatser som socialtjänsten erbjuder personer med psykisk ohälsa.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.