Hoppa till innehåll

Systemet blev en kompromiss

Hårda diskussioner fördes inför Bolognasystemets införande. Kritiken kom från bland annat studentkårer och pedagoger. Den hetaste frågan var om doktorandstudierna skulle vara tre eller fyra år.

Text: Karin Larsson

Redan 2004 satte diskussionerna om Bolognaprocessen fart på de svenska lärosätena. Fredrik Charpentier Ljungqvist som är doktorand och lärare på Stockholms universitet arbetade på studentkåren fram till 2007 då systemet infördes.

Många inom universitetsvärlden kritiserade skarpt förslaget om att införa en treårig forskarutbildning, istället för den nuvarande fyraåriga.

– I Sverige ser man doktorandstudierna som ett viktigt självständigt vetenskapligt arbete. Sveriges doktorsavhandlingar är bland de mest gedigna i världen, säger han.

Vissa kritiserade att masterutbildningen skulle vara tvåårig. Pedagogerna kritiserade betygssystemet och lärarna kritiserade den ökade arbetsbördan. I slutändan har Bolognasystemet införts utan större problem.

– De flesta har varit positiva åtminstone på Stockholms universitet och det har fungerat över all förväntan, säger han.

Bologna har i flera delar inneburit en kompromiss med övriga Europa. Det gamla betygsystemet, den ettårig magistern, fyraårig forskarutbildning och den svenska licentiatexamen lever kvar parallellt med det nya systemet.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

Ämnen:

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.