Hoppa till innehåll

Ett tillgängligt samhälle för alla – en medborgerlig rättighet?

Artikelserie, del 2 - Tillgänglighet

Bildtext: – Den fysiska tillgängligheten är något som måste fungera för att personer med funktionsnedsättning ska kunna bidra till samhället och uppfylla sina medborgerliga skyldigheter, säger Pelle Kölhed, ordförande för Personskadeförbundet.

Text och foto: Sofia Segergren

Samhällets målsättning att undanröja enkelt avhjälpta hinder till 2010 är bara en liten del i det arbete som behövs för att den fysiska tillgängligheten ska bli bra, säger Pelle Kölhed, ordförande i Personskadeförbundet RTP.

Personskadeförbundet RTP är en medlems- och intresseorganisation som bedriver påverkansarbete kring tillgänglighetsfrågor, men som också själva i olika projekt kunnat ge medlemmarna ökad tillgänglighet i de delar där det brustit från samhället.

Efter sin kongress i november 2009 då förbundet också blev en medborgarrättsorgansiation, drivs frågorna om tillgänglighet ur ett nytt perspektiv.

I den medborgarroll som är förknippad med detta perspektiv ses personer med funktionsnedsättning som fullvärdiga medlemmar av samhället, med de rättigheter och skyldigheter som det medför. Man ska ha rätt att delta i samma samhällsliv som alla andra och att använda välfärdssamhällets stöd och service i de situationer då man inte själv klarar av sitt dagliga liv.

– Medborgarrättsperspektivet innebär att personer med funktionsnedsättning ska ses som medborgare istället för patienter, skillnaden är att vi kanske måste kräva lite mer av rättigheterna för att kunna uppfylla skyldigheterna. Den fysiska tillgängligheten blir alltså något som måste fungera för att personerna ska kunna bidra till samhället och uppfylla sina medborgerliga skyldigheter.

Definition saknas

Pelle Kölhed tycker att det saknas en definition av begreppet tillgänglighet. Han ger exempel på olika innebörder av begreppet. När till exempel en vårdcentral pratar om tillgänglighet menar de ofta öppettider. För en allergiker handlar det om att miljön ska vara bland annat parfymfri. För Personskadeförbundet RTPs medlemmar som är whiplash-, ryggmärgs-, hjärn- och polioskadade samt amputerade, eller har andra trafik- eller olycksfallsskador, handlar tillgänglighet om att miljön ska vara så utformad att alla, självständigt, värdigt och på i övrigt lika villkor skall kunna ta sig fram, vistas i och använda all miljö till det den är avsedd för.

Personskadeförbundet RTP inriktar sitt påverkansarbete på hjälpmedels-, bostads- och bilanpassningsfrågor eftersom personer med funktionsnedsättning behöver en väl fungerande mobilitetskedja.

– Mobilitetskedjan måste fungera hela vägen från sängen till arbetet. Då kan man behöva hjälpmedel och eventuellt personlig assistans för att ta sig ur sängen, bostadsanpassningar för att förflytta sig hemma och färdtjänst eller bilanpassning för att ta sig till jobbet. Sedan behöver man hjälpmedel på arbetsplatsen.

Vill förenkla

Samhällets målsättning att undanröja enkelt avhjälpta hinder till 2010 är enligt förbundet inte tillräckligt för att den fysiska tillgängligheten ska bli bra.

– Det spelar ingen roll hur bra tillgängligheten i samhället är om man inte har tillgång till väl fungerande personligt utprovade hjälpmedel och anpassningar för att klara sitt vardagsliv.

Som ett led i detta tycker han att organisationen kring hjälpmedel och anpassning måste förenklas. Idag får brukaren av ADL-hjälpmedel, bostadsanpassning, arbetshjälpmedel, bilstöd och assistans ta hela ansvaret för att de olika hjälpmedlen ska fungera tillsammans. Detta beror på att huvudmännen för dessa olika hjälpmedelsinsatser har dålig eller obefintlig kommunikation och samordning mellan sig.

Fritt val av hjälpmedel

Personskadeförbundet RTP tror också att den fysiska tillgängligheten skulle bli bättre om införskaffandet av hjälpmedel utgick från personens egen kunskap och behov.

– Vi tycker att Fritt val av hjälpmedel bör införas i hela landet.

Pelle Kölhed är också ordförande i brukarrådet på Hjälpmedelsinstitutet som på regeringens uppdrag samordnar försöket med Fritt val av hjälpmedel, och har följt frågan på nära håll. Försöket har bland annat prövat hur enskilda kan få ökad möjlighet att själva välja hjälpmedel.

– Ur mitt medborgarrättsperspektiv handlar det om att göra patienten till medborgare genom att tillvara personens egen kunskap. Att förse en hjälpmedelsanvändare med väl fungerande hjälpmedel är en mycket bra samhällsekonomisk investering eftersom resultatet blir bättre och jag kan utföra mina medborgerliga skyldigheter på ett bättre sätt.

Bostadsanpassning

Förbättringar inom området bostadsanpassning har en så stor potential att förbundet valt att driva ett projekt tillsammans med de övriga rörelsehinderorganisationerna (RHOS), för att påverka den bristande samordningen och informationen.

– Vi har länge haft viljan att starta ett kunskapscentrum för bostadsanpassning eftersom vi tycker kunskapen behöver samlas och spridas. I år har vi äntligen kunnat dra igång projektet ”Nationellt kunskapscenter för bostadsanpassning”.

– Kunskapscentret ska samla kunskap och information om bostadsanpassning och sprida den med hjälp av en portal på nätet och genom att erbjuda kurser. Målgruppen är brukare, handläggare av bostadsanpassningsärenden och rehabiliteringspersonal. Den första kursen är nu genomförd och portalen kommer att lanseras på Hjultorget – en mässa om hjälpmedel, bil- och bostadsanpassning, den 2 och 3 juni i år.

Projektet vill skapa en mötesplats mellan producenter och brukare som kan bidra till en utveckling på området.

– Vi har god erfarenhet av att producenterna lyssnar till brukarnas behov bland annat från vår mässa Hjultorget. Det gäller bara att hitta mötesplatser för utbytet av erfarenheter.

Tillgänglighet i byggd miljö

För att förbättra tillgängligheten och användbarheten i byggd miljö driver Personskadeförbundet RTP också tillsammans med fem andra handikapporganisationer ett projekt vid namn Bygg Klokt. Projektet är rådgivare vid projektering och kan hjälpa till att praktiskt pröva och utvärdera olika lösningar. De gör inventeringar, föreslår åtgärder, ordnar utbildningar och arrangerar inlevelseövningar.

Bilanpassning och bilstöd

För några år sedan såg Personskadeförbundet RTP och de andra rörelsehinderförbunden samma utvecklingspotential inom bilanpassningen.

– Det saknades en samordning och våra medlemmar hade svårt att få samlad information. 2002 startade vi därför Mobilitetscenter i Göteborg, som har unika resurser och stor kompetens i frågor om bilkörning och funktionshinder, bilanpassning, körkortsmedicinska utredningar, trafiksäkerhet och mobilitet.

Verksamheten drivs efter projekttidens slut av en ekonomisk förening och är en fristående verksamhet som får uppdrag av sjukvård, habilitering och försäkringskassan. Utredningarna utförs av legitimerade arbetsterapeuter med specialkompetens inom området.

En nära förknippad fråga till bilanpassning är bilstödet. Ur förbundets medborgarrättsperspektiv kan samhället genom bilanpassning och bilstöd ge förutsättningar för likvärdiga levnadsförhållanden och jämlika villkor för alla medborgare. Stöden kan ses som investeringar för samhället som får ut fler på arbetsmarknaden och är mer fördelaktigt än att stödja färdtjänstresande.

– Vi arbetar för att bilstödet ska förnyas i takt med att omvärlden förändras, till exempel när väg- och fordonskatter höjs. Reglerna för bilstödet är de samma som för 20 år sedan och med de nya skatterna drabbas personer med bilstöd extra hårt, eftersom de inte kan använda ett annat trafikslag eller byta till miljöbil under bilstödets 9-årscykel.

Pelle Kölhed säger avslutningsvis att han visserligen vore glad om samhället hade lyckats med sin målsättning att till 2010 få bort de enkelt avhjälpta hindren. Men den stora frågan handlar om attityder och hur man ser på personer med funktionsnedsättning.

Är vi medborgare eller patienter? Har vi samma rättigheter och skyldigheter som alla andra. Ska våra individuella behov tillgodoses och vår kunskap tas tillvara? Ska detta ses som en kostnad eller en investering?

Fakta 

  • Personskadeförbundet RTP bytte namn på sin kongress i november 2009. De hette tidigare Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade. Förkortningen RTP står numera för Rehabilitering, Tillgänglighet och Påverkan.
  •  Personskadeförbundet RTP, www.rtp.se
  •  Nationellt kunskapscenter för bostadsanpassning,
    www.bostadscenter.se
  • Bygg Klokt, www.byggklokt.nu
  • Hjultorget, www.hjultorget.nu

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.