Hoppa till innehåll

"Det har blivit mer tävling nu"

Studiestress och subjektiva bedömningar. Studenten Pauline Lundquist, 23, skräder inte orden när hon talar om sina erfarenheter av Bolognasystemets sjugradiga betygsskala. - Jag vet ingen som gillar det här, säger hon.

Bildtext: Pauline Lundquist, 23, läser med inriktning på en masterexamen i arbetsterapi vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hon ser inga fördelar med Bolognasystemet.

Text och foto: Carina Östman

Arbetsterapeututbildningen vid Hälsohögskolan i Jönköping är den enda i Sverige som infört Bolognasystemets betygsnivåer, där A är högsta möjliga och F och Fx underkänt. För Pauline Lundquist, 23 år, som idag läser på avancerad nivå med sikte på en masterexamen, kom förändringarna mitt under grundutbildningen 2008.

– Jag satt som studentrepresentant i en samrådsgrupp och var redan då väldigt kritisk. Informationen var också oklar, ibland hette det att vi som redan var inne i det gamla systemet skulle få fortsätta i det. Sedan blev det inte så i alla fall. Idag har jag betyg i tre olika system, eftersom jag pluggat en tid i Australien också.

En viktig tanke med Bolognasystemet är att det ska finnas tydliga lärandemål och att betygen ska vara relaterade till de målen. Systemet ska vara transparent och ge studenterna större möjlighet att påverka sina resultat.

– Det har inte hänt. Visst finns riktlinjer, men till slut är det ändå lärarnas subjektiva bedömning som styr. Och de är nog inte heller alltid så insatta i hur de nya betygen ska sättas. A ges i princip aldrig.

Om hon nu inte ser några direkta fördelar vet Pauline Lundquist desto mer om hur Bolognabetygen påverkar studenterna praktiskt i vardagen.

– Det blir ännu mer av tävling nu när du kan få ett bättre betyg än förr. Många bevakar varandra istället för att samarbeta och hjälpas åt. Det kan aldrig vara bra.

Att den sjugradiga skalan och Bolognasystemet för övrigt, såsom det är avsett, skulle leda till att utbildningar i olika länder blir mer jämförbara och att studenter skulle välja skola mer fritt inom Europa, tror hon inte heller på.

– Nej, själva utbildningen kan ju ha så olika kvalitet vid olika lärosäten att betygen inte säger särskilt mycket om vad du egentligen kan. Och för den som ska plugga utomlands är det så mycket annat som spelar in; om du behärskar språket till exempel.

En av Bolognasystemets målsättningar är att öka anställningsbarheten för dem som utbildas. Pauline ser dock inga fördelar där heller.

– Min uppfattning är att när en bedömning ska ske av om du är lämplig för ett arbete eller inte, så är det många andra faktorer som avgör, som är viktigare än betyg. Själva grundkompetensen måste förstås finnas där men sedan handlar det mycket om hur du är som person.

Orsaken till att Hälsohögskolan i Jönköping till slut valde att satsa på den sjugradiga betygsskalan tror Pauline Lundquist mest bottnar i en allmän samhällstrend.

– Man vill verka så internationella som möjligt, helt enkelt. Det är som i samhället i stort, där går utvecklingen i samma riktning. Det är lite inne att vara internationell.

Trots allt trivs hon bra. Efter många år känner hon lärarna och vet hur de interna rutinerna fungerar. Men hur hon bedöms skulle hon alltså vilja ändra på. Och inte minst viktigt, säger hon, är att åtminstone alla arbetsterapeututbildningar i Sverige följer samma system.

– Det skulle betyda mycket mer för en rättvis jämförelse än sju olika betygsnivåer.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.