Hoppa till innehåll

Med Talkout vidgas Marcus värld

Ett nytt avancerat hjälpmedel för att samtala med andra gör det möjligt för Marcus Brogren att höras bättre och bli mer självständig och delaktig i samhället. Den nya tekniken gör att han både kan smsa, mejla och tala genom datorn Talkout som ersätter den gamla Deltatalker. Nu blir det ännu lättare när han ska ut och föreläsa om sitt liv som CP-skadad.

Bildtext: Marcus Brogren gillar att kommunicera. Med den nya datorn Talkout finns det plats för än fler ord – även slang och svordomar...

Text: Anna Franklin
Foto: Teymor Zarre

Under fem års tid har arbetsterapeuten Marie Samuelsson på rehabiliteringsmedicinska kliniken på universitetssjukhuset i Linköping, provat ut och anpassat en ny apparat till personer med olika tal/språkhandikapp. Under två års tid har hon samarbetat med med en logoped och Marcus Brogren som har en medfödd CP-skada.

– Marcus har haft svårt att skiljas från sin Deltatalker och har köpt loss den från företaget som tillverkade den. Han har identifierat sig mycket med den och kör fortfarande parallellt, säger Marie Samuelsson.

Anledningen till att Deltatalker försvann från den svenska marknaden var att den fanns i så små upplagor och man var tvungen att ta fram något nytt.

– Nu kommer programvaran från en firma och hårdvaran från en annan. Talkout, som den heter, utvecklades från början för att användas i skogsmaskiner för att vara stöttålig och klara fukt.

När TA och Marie Samuelsson besöker Marcus Brogren hemma i hans lägenhet i Vilbergen i Norrköping är det inte Talkout-datorn som sitter fastsatt i rullstolen utan mycket riktigt – den gamla Deltatalker. Men han får snabbt hjälp av Susanne Johansson, en av sina assistenter, att byta till den nya.

– Den gamla datorn är mycket snabbare, säger Marcus. Och jag kan många fler ord och meningar. Nu har jag svårare att komma ihåg var orden ligger, det visste jag precis tidigare, så jag saknar den.

Från det att Marcus Brogren var tolv år har han använt Deltatalker. Idag är han tjugotvå.

– Det känns konstigt att byta, säger han. Det är en annan röst. Ändå känns det inte som att byta identitet. Jo, lite kanske.

Marie Samuelsson berättar att tidigare var det mer en robotröst, nu är det en talsyntes som heter Erik.

– Rösterna är mycket bättre nu, mer mänskliga, säger hon.

Susanne Johansson har tillsammans med Marcus Brogren diskuterat mycket kring det nya bytet.

– Vi har talat om att det är ett steg in i vuxenlivet och att det här är ett sätt att lämna det gamla. Att det finns en positiv aspekt med i bilden.

Från början fick Marcus Brogren lära sig symboler för att exempelvis kombinera fram en känsla. Från en så kallad blisskarta har han 3000 olika symboler att välja mellan för att kombinera dem till ord och meningar.

När han ska scanna bland blisssymbolerna gör han det rad för rad och styr det genom att trycka med huvudet mot två stora kontaktknappar.

– Blisspråket är från början ett tyst språk där man pekar eller lyser med en lampa, säger Marie Samuelsson. Men tekniken utvecklas för att kunna göra individuella anpassningar, vilket innebär att man får ett talat språk.

Hon menar att det är mycket positivt för dem som inte har ett eget tal, som i Marcus Brogrens fall, där man har en nedsatt munmotorik (dysartri)

– Det kräver mycket av personen ifråga. Det tar mycket tid innan man kommer in i det. Men Marcus vet vilka ord han vill ha och är en väldigt duktig kommunikatör. Han håller ju hela föreläsningar med hjälp av datorn.

I den nya datorn har han ett huvudord som till exempel kläder. Han kan sedan med hjälp lägga in nya ord som har att göra med det ämnet.

– Mycket bygger på vilket innehåll han hade i Deltatalker, säger Marie Samuelsson. Därifrån har vi dragit ut innehållet och fått listor med flera tusen ord och meningar och sedan har vi gemensamt gått igenom vilka Marcus har velat ha kvar.

Varje vecka lägger en assistent in nya ord.

– Det kan vara noll till tio ord per vecka, säger Marcus Brogren. Det kan vara vad som helst, att datorn behöver laddas eller liknande.

Susanne Johansson skrattar lite och påpekar att det är många svordomar och mycket slang som Marcus Brogren snappat upp från TV och mycket annat som inte ingår i akademiens ordlista.

Marcus Brogren är också mycket intresserad av musik och mixar sin egen. När en av de manliga assistenterna är där brukar de hjälpas åt. Därför läggs det också in många musiktermer.

– Med mig blir det mycket flickprat, säger Susanne Johansson. Kärlek och romantik.

Marcus Broberg skriver också poesi och Susanne Johansson har hjälpt honom att sammanställa dikterna till en bok. Han kom nästan till final i poesi-SM.

– Kärleksomeletten var populär, minns du det, säger Susanne Johansson till Marcus Brogren. Den är till och med tonsatt.

Senast föreläste han för logopeder och han har gjort det för arbetsterapeuter också.

– Jag talar om hur livet som CP-skadad är. Hur jag blir bemött och hur jag tycker det ska vara istället.

Marcus Brogren menar att det första människor ser är rullstolen, inte honom som person. En del är dock nyfikna. Oftast är barn mest naturliga.

Vi får lyssna på utdrag från föreläsningen där det som ska sägas är förprogrammerat i olika steg. Vi får också veta att föreläsningarna brukar vara på trettio minuter, och efterföljs av många frågor.

Tycker han att han har fått mer uppmärksamhet med den nya datorn?

– Inte direkt, säger han.

Men Susanne Johansson berättar att de nyligen var på Teneriffa tillsammans med Marcus kusin.

– Vi träffade en man med stroke som inte har kunnat kommunicera med sin hustru på tio år. Men hade han haft en sådan dator som Marcus så hade han kunnat det. De visste inte ens om att det fanns ett sådant hjälpmedel. Så fler borde ha den.

I Östergötland finns det för närvarande fem personer som har den nya datorn och Marie Samuelsson tror att det rör sig om fyra till fem personer i varje region i Sverige.

– Den nya tekniken möjliggör verkligen att man kan höras mer och bli mer delaktig i samhället, avslutar hon.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.