Hoppa till innehåll

Lönestatistiken 2009

Tack alla som svarat på webbenkäten, och bidragit med uppgifter!

Text: Agneta Thor

Svarsfrekvensen denna gång låg strax under 89 procent. Det är något lägre än förra året, men ett bra resultat som garanterar tillförlitlig och användbar statistik. Våra lokala företrädare i kretsarna bidrar med sina värdefulla insatser till totalresultatet och uppdaterade e-postadresser till medlemsregistret så vi kan skicka ut personliga enkäter till nästan alla våra medlemmar.

Tabeller, som utifrån olika variabler visar löneläget i september 2009, finns på FSAs hemsida. Logga in på medlemssidan och sök under "Lön/Lönestatistik". Där finns FSAs lönestatistik sedan 1998 och framåt. Om du inte har tillgång till internet kan du beställa statistiken i pappersform från kansliet eller genom att ta kontakt med någon av FSAs lokala företrädare.

På hemsidan finns även Saco LöneSök med, både FSAs statistik och den partsgemensamma lönestatistiken för stat, kommun och landsting.

Saco LöneSök ger möjlighet att få statistik, inte bara för medlemmar i FSA, utan även medlemmar i andra Saco-förbund. Du kan med hjälp av detta enkelt ta ut tabeller och diagram, exempelvis som stöd inför lönesamtalet. För bästa resultat bör man börja med få urvalskriterier och sedan göra jämförelser mellan olika urval.

Tänk alltid på att Lönestatistik ska användas med sunt förnuft. Statistiken visar inte vilken lön du ska ha, utan hur löneläget ser ut vid en viss tidpunkt utifrån vissa kriterier!

Löneutvecklingen

Den totala individuella löneutvecklingen från september 2008 till september 2009 var 5,1 procent. Det är en tiondel högre än föregående år. Siffran kan inte direkt relateras till utfallet i löneförhandlingarna då lönen mäts i september, oavsett om löneförhandlingarna är klara eller inte. Bästa löneutvecklingen hade medlemmarna i staten, 6,3 procent.

Det framgår av statistiken att statligt anställda ligger på betydligt högre lönenivå än övriga. Lägst medellöner har arbetsterapeuter i kommunerna och det är ett trendbrott, som beror på att landstingsanställda under det senaste året haft en bättre löneutveckling än anställda i kommunerna. Löneutvecklingen för landstingsanställda medlemmar var 5,5 procent.

Regionala skillnader över landet

Medellönen för grundtjänst arbetsterapeut/distriktsarbetsterapeut ökade i genomsnitt med 1 100 kronor mellan 2008 och 2009. Medellönen för arbetsterapeut/distriktsarbetsterapeut var förra året 25 000 kr/mån.

Lönerna varierar inte bara mellan de olika arbetsmarknadssektorerna, de skiljer även mellan olika delar av landet. Högst medellöner för grundtjänster har arbetsterapeuter i Skåne och Stockholm, lägst i Östergötland och på Gotland.

Störst skillnad mellan kretsarna finner man vid jämförelse av medellönerna i primärkommunerna. Det skiljer 4 098 kr/mån mellan medellönen i Stockholms nordöstra krets och Västerbotten.

Skillnaden mellan högsta och lägsta medellönen för landstingsanställda är inte lika stor. Det skiljer 2 568 kr/månaden mellan Mellersta Skåne och Östergötland. Jämförelserna avser grundtjänst arbetsterapeut/distriktsarbetsterapeut.

Därför är det viktigt att ta reda på löneläget på olika arbetsplatser när man söker nytt jobb. Då är det rätt tillfälle att påverka lönen. Felaktigt satta löner är nästan omöjliga att rätta till utan att byta arbetsgivare.

Nyexaminerades löner

En bra ingångslön är viktig för löneutvecklingen över hela yrkeslivet. Låga ingångslöner är svåra att korrigera vid en senare löneöversyn och dålig marknadsföring för hela yrkesgruppen.

Var därför noga med att få rätt lön för första jobbet som arbetsterapeut. Medellönen för nyexaminerade arbetsterapeuter var 21 923 kr/mån 2009. Det lönar sig att argumentera utifrån FSAs ingångslönerekommendation.10 procent av de ny¬examinerade fick en lön mellan 24 000 och 26 000 kr/mån.

Under 2009 rekommenderade FSA nyexaminerade att begära en ingångslön på 25 000 kr/mån och vi ser nu att 10 procent av FSAs medlemmar som tog examen år 2009 och börjat jobba inom privata sektorn fick ingångslönerekommendationen eller mer.

Det är viktigt att inte förväxla den generella ingångslönerekommendationen med den kontinuerliga individuella lönerådgivning som FSA erbjuder medlemmarn. Syftet är att driva upp ingångslönerna, vilket på sikt förbättrar löneutvecklingen för hela yrkeskåren.

Löneutvecklingen för cheferna

Ungefär 8 procent av FSAs yrkesverksamma medlemmar är chefer och FSAs chefsgrupp jobbar med frågor som rör deras specifika intressen. Hälso- och sjukvården, där de flesta av FSAs chefer är verksamma och övriga arbetsmarknaden, genomgår snabba förändringar. Allt större krav ställs på cheferna. För att den individuella lönesättningen ska fungera krävs att cheferna ges goda förutsättningar att hantera lönefrågorna och att få ett eget handlingsutrymme. Men chefen ska också ha sitt lönesamtal med sin närmaste chef och vara förberedd i sin argumentation.

FSAs lönestatistik för chefer kan vara ett stöd i detta. Det är viktigt att chefslönerna bevakas, ligger de för lågt kan de bli ett hindrande glastak för arbetsterapeuten ”på golvet”.

Löneutvecklingen för chefer har varit bättre än för övriga befattningar. Totalt var den under mätperioden 6,2 procent. Bäst löneutveckling hade cheferna i privat sektor, 8,5 procent, och i landstingskommunal sektor, 6,9 procent.

Var välinformerad och förbered dig genom att sätta dig in i förutsättningarna för lönerevisionen i de centrala avtalen. Fundera över de lönekriterier som gäller på just din arbetsplats. Försök att relatera kriterierna till reella situationer i ditt arbete. 83 procent av FSAs medlemmar har lönesamtal med sin chef, men alldeles för få tar hjälp av det material som förbundet tagit fram som stöd för att lönesamtalet ska bli en konstruktiv diskussion mellan chef och medarbetare.

Bara en fjärdedel av medlemmarna tog kontakt med någon facklig förtroendeman inför lönesamtalen.

Vi har många välutbildade fackliga företrädare ute i verksamheten som kan ge stöd och bra argument. Använd lönestatistiken för att ge argumenten tyngd och trovärdighet. Det lönar sig!

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.