Hoppa till innehåll

"Det här ger mitt liv mening"

Om det är struktur och färdiga mallar som gäller på Ord & Bild, råder desto större frihet på tidningen Snabelposten. Där bestäms innehållet allteftersom vad arbetstagarna känner för att skriva om i nästkommande nummer. Kändisar står högt upp på listan och är ett återkommande inslag. Få är de artister, idrottare och politiker som sagt nej till en intervju av Snabelpostens reportrar.

Bildtext: Arbetstagarna på Tidningen Snabelposten och OrdBild har blivit ett sammansvetsat gäng. Tidningen har utvecklats mycket under de senaste åren och trycks numer på tryckeri och ges ut i 1 000 exemplar. Från vänster: Magnus, 26, Tati, 26, Christopher, 24, Karin, 31, Veronica, 28, och Anders, 43.

Text och foto: Catharina B Tunestad

Det är dags att träffa några av arbetstagarna på OrdBild och gänget som gör tidningen Snabelposten. Klockan närmar sig halv tre och flera av dem slutar snart för dagen men håller sig kvar då de gärna vill bli intervjuade av tidskriften Arbetsterapeuten.

Anders, 43, börjar bli rastlös. Han trummar med fingrarna i bordet där vi slår oss ned i det gemensamma mötesrummet för OrdBild och Snabelposten. Benen inte kan vara riktigt still under bordsskivan. ”Tar det lång tid det här? Jag måste snart iväg”, undrar han otåligt.

Anders håller i beställningarna på OrdBild som kommer in från kunderna och ser till att rätt produkter kommer till rätt personer. Han tar även emot vid studiebesök.

– Det är ett strukturerat arbete, det passar mig.

Han berättar att han har ett medfött hjärtfel och ett rör inopererat i bröstkorgen. Efter en stund tillägger han att han har ”Williams syndrom”.

– OrdBild har gett mitt liv mening, att ha någonting att gå till varje dag. Det är lätt att fråga handledarna här när man undrar över något, de är väldigt utåtriktade.

Bredvid honom sitter Karin, 31. Hon sitter mest tyst under hela intervjun men berättar på direkt fråga att hon är medarbetare på OrdBild. Hon säger att hon inte vet vad hon har för typ av funktionsnedsättning.

– Så är det med många av oss här, vi vet inte alltid det, eller så vill vi inte prata om det, inflikar Veronica som sitter mitt emot.

Hon är 28 år, ler ofta med pigga ögon och hittar orden lätt. Hon berättar utan omsvep att hon har ADHD.

Hon har mestadels arbetat på OrdBild sedan hon slutade skolan för sex år sedan. Där ansvarar hon för att rätt bildsymbol läggs in på rätt ställe i layoutprogrammet som de gör de olika broschyrerna om kognitionsstöd i. Hon gör även de efterfrågade magnettavlorna, samt är en av de arbetstagare som medverkar i den externa utbildningen om kognitionsstöd tillsammans med arbetshandledarna.

Veronica trivs här men säger att hon ”vill ut”, få ett arbete på den öppna marknaden.

– Det är mitt mål .Jag var på affärskedjan Rusta ett tag, det var jätteroligt, tyvärr blev det för stressigt för mig, men jag vill ändå tillbaka, fast till ett annat jobb.

Ingen av de övriga fem runt bordet uttrycker liknande tankar.

– Vi trivs att vara här och har roligt ihop. Vi har blivit ett sammansvetsat gäng under de fyra, fem år som vi jobbar med det här, säger Magnus, 26, mer känd som Mange. Han har hittills suttit tyst, som om han snällt inväntat sin tur.

– Jag har en medfödd hjärnskada som gör att jag har lite svårt att gå, säger han.

Håret är slätt bakåtkammat och mustachen trendigt välansad. Han älskar att skriva berättar han och tycker att han har utvecklats som författare sedan han började på Snabelposten.

Bredvid honom sitter kollegan och den mest talföre i ”snabelgänget”; Christopher, 24. Han fyller gärna i där han tycker att det behövs, särskilt när Magnus pratar. Han ger ett skärpt och engagerat intryck, men har svårt att fokusera blicken stundtals på grund av en lindring utvecklingsstörning.

– Jag har en synnedsättning och någon form av autism. Jag har tydligen även vissa inlärningssvårigheter enligt min mamma, säger han med ett snett leende.

Tati, 26, som sitter bredvid honom är också medarbetare på Snabelposten. Hon tycker det är roligt att arbeta på tidningen, där hon även gör almanackor med kundens egna bilder.

Tidningen Snabelposten har funnits i fem år och har på den tiden utvecklats från att ha varit en tidning i A5-format, som skrivits ut på vanlig skrivare och häftats ihop av medarbetarna, till en tidning i fyrfärg som trycks på tryckeri och ges ut i 1 000 exemplar.

– Det beror framförallt på att arbetstagarna utvecklats i sitt arbete, säger Snabelpostens handledare Christer Arvidsson som är den som ”sätter ihop tidningen”, gör layouten. De har även fått fler lokala sponsorer vilket också möjliggjort att kunna trycka tidningen på ett tryckeri berättar han.

Innehållsmässigt har tidningen genomgått stora förändringar sedan starten.

 – Tidigare bestod den mest av våra egna berättelser och åsikter och hade inget speciellt upplägg, säger Christopher och fortsätter något ivrig:

– Idag har vi en bättre mix, jobbar mer som man gör på en tidning  och redaktionsmöten varje vecka.

– Vi gör fler intervjuer och har olika teman för varje nummer, exempelvis om musik eller sport.

De varvar alltid uppgifterna emellan sig, ibland är någon fotograf, nästa gång reporter. En del av intervjuerna görs på telefon men flera görs ”live”.

Det senaste året har de bland annat intervjuat Mona Sahlin, Nanne Grönwall, Amy Diamond och Arne Hägerfors.

– Det är roligast att åka ut och träffa intervjupersonerna, säger Magnus och får något lyriskt i blicken när han berättar om intervjun med Gunnar Skoglund, polisinspektör i Uppsala.

– Det vilar ett särskilt ljusskimmer över den. Jag hade aldrig tidigare gjort någon liknande intervju. Den var väldigt lärorik för mig.

Arbetet på Snabelposten består även av att ringa runt och värva nya prenumeranter via särskilda telefonlistor som de får av handledaren. I dagsläget har tidningen 200 prenumeranter.

– Vi säljer även tidningen ute på gatorna ibland, säger Christopher och berättar med viss stolthet att en hel gymnasieklass köpte tidningen vid ett tillfälle.

Tidningens målgrupp är alla som vill läsa en varierad och underhållande tidning. 

– Tanken är att synliggöra och lyfta fram den intellektuella förmågan hos personerna i vår daglig verksamhet och lyfta frågor som berör arbetstagarnas behov och funktionsnedsättningar, säger handledaren Christer.

Vad är då roligast med arbetet på Snabelposten och OrdBild?

– Att skriva och kunna påverka, säger Magnus utan en sekunds tvekan.
De andra håller med.

– Vi har utvecklats mycket sedan vi kom hit, säger Christopher.

Anders inflikar:

– Som jag sa tidigare, det här ger mitt liv mening. Jag vet inte vad jag skulle göra annars eller hur jag skulle må.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.