Hoppa till innehåll

Arbetsterapeuten som blev kommunalråd

Efter nästan 30 år som fritidspolitiker blev Carina Nilsson, (s), kommunalråd och ordförande i kulturnämnden i Malmö. Hon uppmanar arbetsterapeuter att söka sig till nya arbetsområden. - Arbetsterapeuter borde verkligen ta för sig mer, säger hon.

Bildtext: Carina Nilsson, (s), kommunalråd i Malmö, har aldrig dragit sig för att söka sig utanför de traditionella arbetsområdena som arbetsterapeut.
– Det viktiga är inte yrkestiteln utan arbetet man utför, säger hon.

Text och foto: Karin Larsson

Som arbetsterapeut, lärare och folkhälsoplanerare har Carina lagt grunden till sitt arbete som kommunalråd i Malmö. Hon tycker det är synd att inte fler arbetsterapeuter söker andra slags tjänster än de traditionella inom vården.

Under sin tid som lärare på arbetsterapeututbildningen i Lund från 1985 till 1992, uppmanade hon ofta sina studenter att inte vara rädda för att söka sig till andra områden.

– Jag tänker till exempel på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan där det finns ett behov av arbetsterapeutisk kompetens, säger hon.

De nya sjukskrivningsreglerna har lett till att allt fler människor nu utförsäkras från Försäkringskassan. Bedömningen ska göras utifrån om man kan utföra ett arbete, inte utifrån diagnos.

– Vem gör den bedömningen? Det är nästan bara arbetsterapeuter som har kompetens att göra bedömningen vilket arbete man kan utföra.

För Carina är inte yrkestiteln det viktiga, utan arbetet man utför. På Försäkringskassan får man kanske benämningen handläggare, men hon tycker att man måste våga titta på andra titlar.

Redan tidigt kom politiken att bli en viktig del av Carinas vardag. Hennes mamma hade haft polio och satt i rullstol så hon är mer eller mindre uppvuxen inom handikapprörelsen.

– Jag hade hållit på med väldigt mycket handikappolitiskt arbete. Redan som 15-åring stod jag på Sergels torg och ropade ”arbete åt alla!”.

Som en av de yngsta i klassen gick hon ut arbetsterapeututbildning 1980. Bara 20 år gammal fick hon sitt första jobb på reumamottagningen i Malmö. Samtidigt gick hon med i socialdemokratisk kvinnoklubb och började jobba politiskt med handikappades rättigheter.

Efter nästan 30 år som fritidspolitiker blev hon till sist heltidspolitiker som kommunalråd 2008.

– Jag är ordförande i kulturnämnden. Som arbetsterapeut jobbade jag med skapande dramatik och bildterapi. Jag har även en halv dramapedagogutbildning. Mycket av det anknyter till konstformerna på olika sätt, säger Carina.

Kulturnämnden ansvarar för nio olika institutioner i Malmö, som bland annat Malmö museer, Malmö stadsarkiv, Biblioteket, det fria kulturlivet och Konsthallen.

Trots att Carina senare i livet har utbildat sig både till lärare och till folkhälsovetare utgör arbetsterapeututbildningen grundstommen i hennes utbildning. För Carina handlar mycket av politiken om att möjliggöra och tillgängliggöra det kommunala utbudet.

– Jag har med mig hur handikapp eller funktionsnedsättningar kan se ut och hur man gör för att det ska bli tillgängligt för alla.

Oavsett om det handlar om föreningsliv eller kulturliv vill hon göra det tillgängligt för handikappade. Många av de kommunala verksamheterna handlar om arbete, fritid och boende, vilka kan jämföras med arbetsterapins ADL-aktiviteter. Skillnaden är att hon nu har en politisk vinkel i sitt arbete.

– Det är också en människosyn jag har, att människan vill vara aktiv. För mig är det viktigt att tillhöra ett parti som ligger närmast i att få in de svagaste grupperna i samhället, fortsätter hon.

De senaste åren har hon även suttit med i den regionala etikprövningsnämnden, som etiskt prövar all forskning som ska utföras på människor. Ibland har det kommit ansökningar från arbetsterapeuter, men även från andra områden inom vården.

– Där har jag många gånger tänkt tillbaka till min grund som arbetsterapeut. Min bakgrund i vården har varit en tillgång, säger Carina.

Inom arbetsterapeututbildningen fick hon en grund för etiska frågeställningar och har sedan arbetat vidare med det i olika sammanhang. Även inom partiet har diskussionerna varit många och långa. I kvinnorörelsen diskuterade man till exempel fosterdiagnostik och dödshjälp.

Innan ordförandeskapet i kulturnämnden satt hon som ordförande i miljönämnden i många år. I början var hon ofta ensam kvinna på många möten.

– Med bara gubbar blev det extra fokus på könsfrågan. Det kunde ibland kännas som om de ifrågasatte mig.

Numera är det sällan hon känner av könsskillnaderna för egen del, men vet samtidigt att det finns mycket kvar att arbeta med. Eftersom Carina började inom kvinnorörelsen har hon ett feministiskt synsätt.

– Jag har hämtat mycket kraft i kvinnorörelsen och fått mycket stöd därifrån. Jag är väl medveten om att vi inte har nått jämställdhet vare sig på individ- eller strukturell nivå. Inom socialdemokraterna använder man sig av varannan damernas, vilket innebär att det finns en form av kvotering inom partiet. Malmö har sju socialdemokratiska kommunalråd, varav hälften är kvinnor. Ändå är den högst uppsatte en man.

Carina uppmanar kvinnor att stötta varandra. Som exempel nämner hon att när en kvinna pratar under ett möte, så händer det ibland att de andra deltagarna börjar mumla och slutar lyssna  på vad hon säger. Som kvinna kan man tänka på att lyssna och följa upp för att stötta varandra menar hon.

– Jag har nästan alltid jobbat med kvinnor eftersom vården består väldigt mycket av kvinnor och där har jag fått jättemycket stöd och kamratskap.

I höstas avsatte regeringen pengar för att prova ”Kultur på recept”. Först ut är Helsingborg där verksamheten ska pågå under ett år och sedan utvärderas. För Carina är det självklart en arbetsuppgift för arbetsterapeuter.

– Jag förstår inte vem annars som skulle kunna göra det på ett seriöst sätt? Det är som gjort för arbetsterapeuter och ändå har jag inte sett att det har nämnts i sammanhanget.

Under tiden som hälsoplanerare arbetade Carina med folkhälsorapportering och statistik. Det finns ett samband mellan hög medellivslängd och kulturutnyttjande. Det handlar dock inte om att man blir frisk av att gå på en konsert, utan om att människor som har bättre inkomst och utbildning har råd att gå på teater eller konserter. För att kunna använda kultur effektivt i behandling kommer det att behövas mer forskning.

– Här borde arbetsterapeuterna verkligen ta för sig. Om vi inte tar för oss och visar vad vi kan riskerar vi att uppfattas som oseriösa. Det här är ju vårt expertområde.

Förhoppningen är återigen att fler arbetsterapeuter vågar söka sig utanför de traditionella arbetsterapeutyrkena.

För den som vill gå vidare i sin karriär rekommenderar Carina även att engagera sig politiskt eller fackligt. Själv har hon aldrig haft siktet inställt på att klättra i karriären. Det ena har lett till det andra och hon är glad över att ha hamnat mitt i Malmös kommunalpolitik.

– Jag tycker om kommunalpolitik och jag vill gärna vara aktiv så nära mig som möjligt. Hur det går efter valet det vet ju ingen och jag tar inget för givet, säger Carina.

Namn: Carina Nilsson
Ålder: 50 år
Bor: Kirseberg i Malmö
Familj: man, 2 tonårsdöttrar
Bok på nattduksbordet: "Mellan köksfönstret och evigheten" och politiska handlingar.
Gillar: att vinterbada, trädgårdsarbete och segla
Förebild: Många kvinnor som jag arbetat med genom åren har varit mina förebilder, ingen nämnd – ingen glömd

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.