Hoppa till innehåll

Remissvar | Vissa skollagsfrågor – del 1

FSA tillstyrker att det i skollagen ska förtydligas att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att nå kunskapskraven ska ges stöd i syfte att så långt som möjligt motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Det framgår tydligt av skollagen att rätten till stöd är kopplad till de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har via Saco erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad promemoria från Utbildningsdepartementet som föreslår ett antal ändringar i skollagen (2010:800) och i skolförordningen (2011:185). FSA företräder i stort sett alla arbetsterapeuter i Sverige, drygt 90 procent. Vi tillvaratar och driver arbetsterapeuters yrkesmässiga och fackliga intressen. Med den höga representativiteten kan vi som organisation föra arbetsterapins och arbetsterapeuters talan i Sverige och internationellt. FSA har valt att lämna synpunkter på avsnitt 4, som handlar om skolans kompensatoriska uppdrag avseende elever med funktionsnedsättning.

FSA anser att det är nödvändigt att ytterligare förstärka eller tydliggöra rätten till stöd och att elevens behov, inte måluppfyllelse, ska styra stödinsatserna. Rätten till stöd får inte begränsas till att de lägsta godtagbara kunskapskraven uppnås, dvs nivån för godkända betyg. Elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar, vilket innebär att stöd inte får tas bort när målet är uppfyllt, utan snarare förändras i takt med ökade krav.

Med tillgång till arbetsterapeuter får skolan bättre möjlighet att identifiera de barn och elever som har behov av stöd. Arbetsterapeutens kunskap om aktivitet och delaktighet är en viktig resurs för att elever ska uppnå målen i skolan, men som hittills inte varit utnyttjad i tillräckligt stor omfattning. Studier har visat att med den kunskap och kompetens arbetsterapeuter har får skolan bättre möjlighet att erbjuda rätt hjälpmedel och anpassade strategier för varje barn och elev så att han eller hon får en bättre chans att fullfölja grund- och gymnasieskolan; och sist men inte minst, en bättre chans till att få ett arbete och därmed undvika långvarig ungdomsarbetslöshet. Det är framförallt unga människor utan gymnasieexamen som hamnar i längre perioder av arbetslöshet, vilket inte bara innebär personliga lidanden, utan också en onödig och dyr samhällsekonomisk utgift. Det behöver inte vara så.

En rapport från Hjälpmedelsinstitutet – Teknikstöd i skolan http://www.hi.se/Global/pdf/2013/13341-pdf-teknikstod-i-skolan-slutrapport.pdf - visar samhällsekonomiska vinster redan på kort sikt. I projektet erhöll gymnasieelever genom arbetsterapeutisk intervention teknikstöd och/eller annat stöd. I stor utsträckning handlade det om modern teknik; smarta telefoner, surfplattor och datorer tillsammans med appar och program.

Enligt promemorian har stödet till elever med funktionsnedsättning ofta karaktären av hjälpmedel. FSA anser att det behöver förtydligas (se sista stycket på sidan 27) att stödet till elever med funktionsnedsättning inte alltid handlar om hjälpmedel. Hjälpmedel är viktigt, men annat stöd måste också finnas. Det handlar om att skapa förutsättningar för lärande. Elever med neuropsykiatrisk diagnos behöver exempelvis stöd med planering och struktur i vardagen i kombination med kognitiva hjälpmedel. Stödet kan även vara kontextuellt i form av anpassningar i den fysiska och sociala miljön eller anpassade strategier.

Arbetsterapeuten har i sin utbildning en tvärvetenskaplig grund, där beteendevetenskap, medicin och pedagogik utgör viktiga delar. Arbetsterapeuten använder strukturerade bedömningsinstrument för att kartlägga barns och elevers möjligheter, behov och hinder att delta i skolans aktiviteter. Tillsammans med eleven, vårdnadshavare, pedagoger samt andra i elevens skolmiljö identifierar arbetsterapeuten mål och insatser. Insatser kan bland annat vara anpassningar av aktiviteter, ökad tillgänglighet i den fysiska miljön eller individuellt utprovade hjälpmedel. De arbetsterapeutiska interventionerna bör ske tidigt, helst redan i förskolan. Tillgång till arbetsterapeutisk kompetens i skolan kan bidra med detta. Det finns annars risk att endast den som har diagnos får rätt till insatser även om det i skollagens intention inte ska krävas diagnos. Arbetsterapeuten kan bedöma elevens förmåga att delta i skolans aktiviteter och bedöma om eleven har en funktionsnedsättning.

Arbetsterapeuten kan efter bedömning prova ut och individuellt anpassa kompensatoriska hjälpmedel och tillgängliggöra miljön så att eleven får förutsättningar att delta i skolans aktiviteter och kunna utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Det är viktigt att det är tydligt att rätten till hjälpmedel och särskilt stöd för barn och elever med funktionsnedsättning gäller på både förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. En annan viktig fråga är barns och elevers rätt till stöd och hjälpmedel i fritidsverksamhet. Barn med funktionshinder har ofta behov av stöd och hjälpmedel för att kunna utföra aktiviteter som sker i fritidsverksamhet. Även detta bör vara tydligare reglerat i lagen, och förskrivning av hjälpmedel kan också behöva samordnas mellan landsting och skola. Dessutom varierar de olika landstingens regler vad gäller förskrivning av hjälpmedel.

FSA anser att det tydligare ska framgå vikten av förebyggande arbete för elever med funktionsnedsättning. Vi menar att stödinsatser och kompensatoriska hjälpmedel ska sättas in för att förebygga att eleven inte når målen och därmed ”blir” i behov av särskilt stöd. För elever med funktionsnedsättningar ska det inte behövas ett åtgärdsprogram innan de får rätt till stöd och kompensatoriska hjälpmedel.

Skollagen riktar på ett tydligt sätt uppmärksamheten mot behovet av en utökad elevhälsa för att stödja elevernas lärande. Det innebär att nya yrkesgrupper har en naturlig plats i skolan som komplement till undervisande lärare. FSA har i tidigare remissvar (Ds 2013:50) föreslagit resursteam med flera olika kompetenser för ett effektivare samarbete. Arbetsterapeuter kan bidra med kompetens i såväl utredning och behandling, som med insatser och dokumentation. Insatser skulle också kunna handla om att utbilda och handleda andra yrkesgrupper för att öka förståelse och kunskap om elevers funktionsnedsättning eller svårigheter. Team med flera olika kompetenser, exempelvis arbetsterapeuter, kan stödja pedagogerna i deras arbete med elever som är i behov av särskilt stöd. Insatserna kan implementeras i den ordinarie undervisningen så att pedagogerna får arbeta med sin huvuduppgift, det vill säga att undervisa.

FSA anser att det är mycket viktigt för att lyfta fram sista stycket i avsnitt 4.2. Att det är elevens förutsättningar och behov som ska stå i centrum. Barn och elevers rätt till stöd enligt skollagen ska bedömas utifrån stödbehov oberoende om det finns en diagnos eller inte. Det är också viktigt att tydliggöra att insatserna ska syfta till delaktighet och vara inkluderande i ordinarie skolverksamhet.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Lena Haglund
Förbundsordförande

Ansvarig för sida:

Agneta Thor 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Förbundssekreterare

E-post:
Telefonnummer: 08-466 24 45 Uppdaterad: 2014-01-16

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.