Hoppa till innehåll

Läkemedel och KBT räcker inte vid depression

Sveriges Arbetsterapeuter är kritiskt till Socialstyrelsens nya förslag till nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. "Det är allvarligt att det genomgående saknas ett rehabiliteringsperspektiv i förslaget", säger förbundsordförande Ida Kåhlin.

I slutet av förra året släppte Socialstyrelsen en remissversion av nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. I sitt remissvar kritiserar Sveriges Arbetsterapeuter förslaget på flera olika punkter.

– I förslaget finns bara tre behandlingsinriktningar: psykologisk, medicinsk och fysiologisk. Det saknas en helhetssyn. För att vården ska bli verkligt personcentrerad måste man ta hänsyn till personens hela livssituation. Depression och ångest bidrar till problem i vardags- och arbetslivet, därför behövs fler alternativ för behandling av professioner med rehabiliteringsexpertis, inte minst arbetsterapeuter, säger Ida Kåhlin.

Sveriges Arbetsterapeuter vänder sig mot att det saknas ett aktivitets- och delaktighetsperspektiv i förslaget.

– Det handlar om att människor behöver stöttning för att kunna fungera i sin bostad, klara arbete och studier och att vara i ett socialt sammanhang. Det är minst lika viktigt som psykologisk och läkemedelsbehandling. Riktlinjerna behöver utvecklas till att inkludera aktivitets- och strukturstödjande metoder, exempelvis olika former av kognitivt stöd och hjälpmedel, som tyngdtäcken.

Förbundet anser att det är olyckligt att riktlinjerna genomgående saknar interventioner som direkt adresserar aktivitet och delaktighet i vardagen samt återgång i arbete.

– Vi vill uppmärksamma Socialstyrelsen på att det finns betydelsefulla arbetsterapeutiska interventioner inom området. Det finns exempelvis allt fler studier som visar att den specifika gruppbehandlingsmetoden ReDO (Redesigning Daily Occupations) har effekt på arbetsåtergång och minskad sjukskrivning för personer med stressrelaterade sjukdomar.

Ida Kåhlin tillägger:

– När det gäller det vetenskapliga underlaget och vilka som medverkat i riktlinjearbetet ställer vi oss frågande till varför det saknas disputerade arbetsterapeuter i expertgruppen. Detta trots att det finns såväl docenter som professorer inom arbetsterapi inom området som skulle kunnat bidra.

Sveriges Arbetsterapeuter är inte ensamt med att påtala problem med de nya riktlinjerna, under den senaste tiden har även bristen på rekommendationer om fysisk aktivitet lyfts i debatten. Därtill har även fokuset på KBT-behandling kritiserats.

– Jag hoppas verkligen att Socialstyrelsen gör ett omtag och tar hänsyn till förbundets synpunkter, så att den slutliga versionen får ett ökat aktivitets- och delaktighetsperspektiv, avslutar Ida Kåhlin.

Ansvarig för sida:

Pontus Wikholm 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Kommunikatör

E-post:
Uppdaterad: 2017-03-27

Senaste numret av Arbetsterapeuten

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.